Det är inte ofta man får känna hur det doftar av damm i luften just vid det första regnet. För det mesta är det utomlands det luktar på det viset, och jag tycker inte om den lukten. Den blockerar näsan på ett konstigt sätt. Men idag var det precis så när jag cyklade till gymmet tidigt i morse. De första dropparna hade börjat falla och upp steg denna nyregnsdoft. Framför mina ögon susade minnen från Amman, Taiz och Belo Horizonte förbi. Regndoftsminnen.
Jag säger som jag alltid har sagt: det kan gott regna varje natt mellan 01 och 02, för då torde det vara minimalt med folk ute som blir uppretade över dessa kalla droppar och klumpiga regnställ. Sen kunde solen skina hela dagarna. För visst behöver vi regn - det måste ju t om en regnhatare som jag medge - jag bara önskar att det kom lite mer lägligt?!
Nu har jag sån där migrän-på-gång-känsla i huvet, och ingen tabulett i fickan. Typiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar